Heej!
Igår skrev jag om hur häftig upplevelsen att cykla var. 47 km, längre än jag någonsin cyklat förut! Det kändes i kroppen, men inte så mycket som jag hade förväntat mig.
När jag vaknade idag hade jag inte ens träningsverk - det var mycket värre på sömnkontot, som låg rejält på minus.
Mitt mål för dagen var Halmstad, en sträcka på 100 km - mer än dubbelt så mycket som dagen innan! Jag trodde att det var över min kapacitet, och det visade sig att så också var fallet. Efter en punktering, provisorisk lösning, förfrusna tår och en 2-timmarslunch i Varberg, hade jag gett upp hoppet att klara hela vägen till Halmstad. Dessutom hade mina övernattningsmöjligheter i Halmstad försvunnit, och jag hade ändå behövt åka tåg någonstans. Klockan 16.25 rullade jag in i Falkenberg, 61 km rikare. 61 km! Det är sinnesstört långt!
Där valde jag att hoppa på ett tåg mot Hässleholm där jag kan sova, och spenderar nu fredagen med att vila inför min sista etapp på Lördag morgon.
Jag trodde nog på allvar aldrig att jag skulle klara att cykla 10 mil på en dag - speciellt på en kost som fungerar med mina 40-dagarsregler. Och med tanke på det är jag så jävla stolt över att ha klarat hela vägen till Falkenberg. 108 km på en eftermiddag + en hel dag.
Mäktig upplevelse!
