onsdag 4 april 2012

En berättelse om ilska

Hej

Den här dagen beskrivs bäst med ordet 'ilska'. Killen nedanför hoppar väl runt i huvudet och sprider idéer.


Nej, men för att vara allvarlig har dagen präglats av arga känslor. Jag tycker inte att Sverige tar tillräckligt ansvar för de utsläpp vi gör oss skyldiga till. Framför allt tycker jag inte att människors val att förstöra naturen och klimatet är rättfärdigade.

Ett av dagens irrationsmoment kom från Naturskyddsförenings Video om jätteräkor och odlad lax, vilket slutade i en diskussion på twitter med bland annat Jessica som under 2012 bara äter mat gjord på svenska råvaror.

Naturskyddsföreningen gör bra saker. De (eller ja, vi, jag är medlem) har bilden hos mig av att vara en seriös, kunnig och inflytelserik miljöorganisation. De vet vad de pratar om.

Det som gör mig så upprörd är att de använder den statusen till att lägga upp videor om odlad lax och jätteräkor. Ja, de är såklart problem i världen - men brödsmulor i förhållande till vad vi vanligen pratar om. Jag menar, säg att Naturskyddsföreningens totala målgrupp - människor i Sverige - bojkottar odlad lax och jätteräkor. Vad har de då uppnått? Hur mycket bättre har världen blivit? Hur mycket utsläpp, hot mot biologisk mångfald etc har förbättrats?

En del, såklart, men i det stora hela har vi fortfarande kvar miljöproblemen; människors bilar & flyg släpper fortfarande ut enorma mängder koldioxid, deras konsumtion av plast, kött, förpackningar och importerade frukter och bär är fortfarande ett problem. Elen i våra uttag produceras fortfarande av kärnkraft etc.

Kort sagt, de stora problemen kvarstår. Jag tycker Naturskyddsföreningen kan bättre. Åtminstone vet de bättre.