Hej!
Äntligen är veckan av praktik över, spansk-uppgifter inlämnade och jag får tid över att faktiskt skriva om de saker jag ännu inte hunnit skriva om på bloggen. Jag har en hel lista av ämnen att ta upp, en lista jag byggt på då och då när jag kommit på intressanta idéer.
Det kan vara något av de roligaste med 40 Dagar eller egentligen allt miljö- och klimatarbete; alla idéer, alla diskussioner och alla tankar som dyker upp. Hur långt har maten på din tallrik transporterats? Varifrån kommer din el? Hur rättfärdigar du ditt klimatavtryck?
Nyttiga frågor för var och en att ställa sig.
Dagens Svårighet: Trots det här strålande solskenet, och med en så vacker morgon som idag, tvingades jag ta buss in till Göteborg och där åka spårvagn till praktiken. Min cykel bestämde sig sent igår för att köra på en glasskärva och ta sönder sitt däck. Ännu en runda på reparation, helt enkelt. Jag tror det är fjärde eller femte gången hittills. Kanske borde räkna in utsläppen från det extra gummi min cykel hela tiden kräver?
Dagens Utsläpp:
Elektricitet: 11,53 kWh
Vatten: 95 liter
Mat: 0,60 kgCO2-ekvivalenter (växthusgaser omräknade i koldioxid)
Bussar etc: 0,8 kg
Sammanlagda utsläpp av CO2-ekvivalenter: 2,44 kg
fredag 30 mars 2012
Det här med 40 dagar - eller 46
Hej!
Till en färgsprakande vacker solnedgång slänger jag några tankar min hjärna bär på just nu.
Som många inom den kyrkliga världen vet, är fastan 40 dagar lång - men samtidigt 46. Ett blogginlägg jag hittade diskuterar varför just siffran 40 valdes, och hur religioner ofta fäster vikt vid siffror. 40 inom kristen tro anknyter bland annat till de 40 år Israels folk vandrade i öknen, de 40 dagar Jesus ska ha fastat i öknen, de 40 dagar Moses var på berget Sinai och så vidare. En hel del berättelser till siffran 40.
Dag nummer 40 inträffar på söndag den 1 april - och nej, det är inget skämt. Däremot tar inte fastan slut förrän veckan därpå, eftersom söndagar inte räknas som fastedagar i den kristna traditionen.
När jag idag åter blev intervjuad av Kyrkans Tidning svarade jag att jag skulle fortsätta genom hela fastan, det vill säga till Påskafton. Jag hade övervägt att avsluta i förväg, eftersom jag inte längre känner att jag får ut någonting mer av fastandet längre. Nu är det mer en kamp mot tiden; jag har lärt mig mycket, men motivationen är mindre och övertrampen större. Jag tummar oftare på några av mina regler.
Idag kände jag dock hur jag kan klara en sista vecka, hela vägen till påskaftons kväll och redan nu känner jag hur det är inom räckhåll. En fantastisk upplevelse och massor av kunskap rikare. Snart är jag där!
En trevlig kväll till er alla!
Till en färgsprakande vacker solnedgång slänger jag några tankar min hjärna bär på just nu.
Som många inom den kyrkliga världen vet, är fastan 40 dagar lång - men samtidigt 46. Ett blogginlägg jag hittade diskuterar varför just siffran 40 valdes, och hur religioner ofta fäster vikt vid siffror. 40 inom kristen tro anknyter bland annat till de 40 år Israels folk vandrade i öknen, de 40 dagar Jesus ska ha fastat i öknen, de 40 dagar Moses var på berget Sinai och så vidare. En hel del berättelser till siffran 40.
Dag nummer 40 inträffar på söndag den 1 april - och nej, det är inget skämt. Däremot tar inte fastan slut förrän veckan därpå, eftersom söndagar inte räknas som fastedagar i den kristna traditionen.
När jag idag åter blev intervjuad av Kyrkans Tidning svarade jag att jag skulle fortsätta genom hela fastan, det vill säga till Påskafton. Jag hade övervägt att avsluta i förväg, eftersom jag inte längre känner att jag får ut någonting mer av fastandet längre. Nu är det mer en kamp mot tiden; jag har lärt mig mycket, men motivationen är mindre och övertrampen större. Jag tummar oftare på några av mina regler.
Idag kände jag dock hur jag kan klara en sista vecka, hela vägen till påskaftons kväll och redan nu känner jag hur det är inom räckhåll. En fantastisk upplevelse och massor av kunskap rikare. Snart är jag där!
En trevlig kväll till er alla!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)