Cykelturen genom en mörk skogsdunge

Heej!

Jag önskar att jag hade en bild för det här. En bild jag hade kunnat förmedla till hela världen.

Ikväll cyklade jag in till Göteborg för att gå på Naturskyddsföreningens Inspirationskväll 
och lyssnade på smarta Svante Axelsson. Efter fika, mingel och bra samtal, bestämde jag mig för att börja den 15 km långa cykelfärden tillbaka till Wendelsberg - klockan var mycket, och det tar en stund att ta sig hem.

Min kropp var slut efter dagen, och orkade inte riktigt lika mycket som igår. Uppför. Nedför. Brant uppför. Snö, is och glatt underlag. Väl ute på asfalt mellan Delsjömotet och Mölnlycke tittar jag upp och möts av den mest spektakulära bild. Jag cyklar på en väg som slingrar sig fram med mörka, lövlösa träd på båda sidor. Det finns inget ljus förutom min lilla cykellampa - men det är inte mörkt. Himlen var fyllt med ljust blåa stjärnor och en nästan full måne som skänkte ljus åt hela landskapet. Snön på marken bland träden reflekterade ljuset och skapade en kuslig men ändå magisk bild, som taget från ett fotografi.

I allt det där cyklar jag. Min tunga andning bilder stora rökmoln, och jag inser att det här projektet tar mig på äventyr jag aldrig någonsin upplevt annars. Det är lite opraktiskt att cykla 1h istället för att ta bussen på 25 minuter, att frysa så mycket som jag gör. Men det jag får uppleva i gengäld är så mycket mer värt.

40 Dagar - Inga Utsläpp förändrar mig. Och då har jag inte ens börjat.