Guten Tag!
Letzte Wochenende bin ich bei die Jahrestagung der Jünge Grüne Partei Schwedens gewesen. Da habe ich viele guten freunden wieder gesehen, Politik diskutieren und mit die anderen 150 personen politisches und organisatorisches sachen entschlossen.
Die junge Grünen sind so echt cool, damals sie auch Gästen der anderens Europeisches Grünen partei haben. Und ich habe klar Deutsch gesprochen. Ich kann nicht so gut Deutsch reden oder schreiben, aber ich mag die Sprache so viel. Mit den drei Gästen aus Österreich habe ich denn Politik, schule und sprachen diskutieren, und ich habe sie auch etwas versprochen. Ich will meinen blog auch auf Deutsch schreiben, so dass anderen leute die blog lesen kann. Nach das Sprechen war ich so froh!
So, jetzt schreibe ich auf Deutsch. Mittwoch, in nur zwei Tage, fange ich mit meiner Projekt an: ich will ohne Emission für 40 Tage leben. Kein Auto, kein Buss benutzen, nur schwedish Essen essen, kein Plaste oder Papier benutzen - Und die effekt von Strom will ich kompensieren.
Heute habe ich erstmals Angst. Will ich alle Nährstoff kriegen?
Ich hoffe dass ich genug Energi und Inspiration haben, dass ich zwei oder drei mal pro Woche auf Deutsch schreiben kann.
Auf Wiedersehen!
måndag 20 februari 2012
2 dagar kvar - Skräck!
Hej!
Nu är jag rädd. För första gången sedan idén om 40 Dagar, är jag rädd. Jag har haft nästan 2 månader att förbereda mig, och nu känns det bråttom. Jag har inte löst tvätt-problemet helt, ännu, trots mina försök att göra tvättmedel. Och jag vet inte om salt till tandborstning faktiskt håller mina tänder rena - det är en chansning.
Kommer jag få i mig all näring jag behöver? Hur ofta måste jag handla?
Idag insåg jag också tidsaspekten. Att laga mat tar längre tid. Förbereda mycket mer mat.
Att ta mig någonstans tar betydligt längre tid, att tvätta mig själv tar längre tid, att tvätta mina kläder tar betydligt längre tid. Min kropp vill mest utbrista: "HERREGUD, vad jag har gett mig in på?"
Speciellt en dag som den här, när cykeln har punktering. Över en 6-dagarsperiod ska jag cykla en sträcka på 64 mil, 10 gånger längre än jag någonsin cyklat. 10 gånger. En klump fastnar i magen, och jag känner att det är ruskigt långt. 40 Dagar - Inga Utsläpp, är en upplevelse som förändrar mig. Men för första gången skrämmer den mig.
Nu är jag rädd. För första gången sedan idén om 40 Dagar, är jag rädd. Jag har haft nästan 2 månader att förbereda mig, och nu känns det bråttom. Jag har inte löst tvätt-problemet helt, ännu, trots mina försök att göra tvättmedel. Och jag vet inte om salt till tandborstning faktiskt håller mina tänder rena - det är en chansning.
Kommer jag få i mig all näring jag behöver? Hur ofta måste jag handla?
Idag insåg jag också tidsaspekten. Att laga mat tar längre tid. Förbereda mycket mer mat.
Att ta mig någonstans tar betydligt längre tid, att tvätta mig själv tar längre tid, att tvätta mina kläder tar betydligt längre tid. Min kropp vill mest utbrista: "HERREGUD, vad jag har gett mig in på?"
Speciellt en dag som den här, när cykeln har punktering. Över en 6-dagarsperiod ska jag cykla en sträcka på 64 mil, 10 gånger längre än jag någonsin cyklat. 10 gånger. En klump fastnar i magen, och jag känner att det är ruskigt långt. 40 Dagar - Inga Utsläpp, är en upplevelse som förändrar mig. Men för första gången skrämmer den mig.
söndag 19 februari 2012
Det fixar vi, va?
Ett äventyr som tog slut snabbare än det började. Tusen möten som resulterat i ännu fler idéer. Nu fortsätter vi vår kamp för en grönare o bättre värld.
Det mest magiska med att vara på årsmöten, konferenser eller andra större arrangemang är att se hur många likasinnade det finns, att se hur många som kämpar mot samma mål som du gör.
En sal till bredden fylld av ivrigt lyssnande medlemmar, torgprotokoll, tilltugg o röstkort. Från talarstolen kommer det ena smarta inlägget efter det andra. Att vänsterns ideologi hör till historien, att vi är en kraft för framtiden skapar en medhållande skrattsalva.
Kampen för ett grönt klimatneutralt samhälle fortsätter. Med alla de här bra människorna på vår sida kommer det ske. Klart vi fixar det!
lördag 18 februari 2012
Inspirationsbomb!
Hej!
Telefonbloggar från ett brinnande ideologiskt årsmöte med Grön Ungdom.
I helgen har över 150 drivna gröna ungdomar samlats i Enköping för att diskutera politik, välja ny styrelse o språkrör, samt såklart umgås med andra framåt människor.
Det är en sådan lättnad och frigörelse att vara i en omgivning där alla tänker miljö. Alla ser o förstår de risker vår värld står inför o det sätt vi lever idag som ohållbart. Lägg därtill spännande motioner om avskaffad rösträttsålder, grön ekonomi, skolfrågor, migration o mycket mer.
Det jag tycker bäst om är drömmar. Idéer, drömmar och tankar om hur någonting kan se annorlunda ut. Här möter jag det i varje människa; och det är en källa för glädje större än någon annan.
Framtiden, här kommer vi!
torsdag 16 februari 2012
En tanke om mina regler - och vindkraftsparker!
Hej!
En dag fylld av idéer, engagemang och framtidstro. Eller ja, en hel del stress, kyla och försenade tåg också. För lite så är ju vardagen: sprudlande vacker, och uttråkande vardaglig.
Som alltid finns 40 Dagar i mitt huvud, och tillräckligt många människor i min umgängeskrets känner till projektet att det blir ett samtalsämne. På tåget funderade jag på mina tre regler. De är inte 3 regler som skulle minska mina utsläpp mest, även om det är syftet. Däremot är det 3 regler, inom tre områden jag behöver se över mitt liv; transporter, vad jag äter, samt vilka naturresurser mitt liv kräver. Lägg till Bostad i den samlingen och vi har en bra översikt på en genomsnittsmänniskas utsläpp.
Därför gillar jag mina 3 regler: de handlar om olika saker i min tillvaro.
Läste för övrigt i Nordens Tidning om Nordiska Investeringsbanken som stöttat en hel del vindkraftsprojekt, och speciellt ett projekt i Danmark där tillräckligt många vindkraftverk satts upp för att tacka 4% av landets energibehov. Det är coolt! Sånt vill jag se mer av!
En dag fylld av idéer, engagemang och framtidstro. Eller ja, en hel del stress, kyla och försenade tåg också. För lite så är ju vardagen: sprudlande vacker, och uttråkande vardaglig.
Som alltid finns 40 Dagar i mitt huvud, och tillräckligt många människor i min umgängeskrets känner till projektet att det blir ett samtalsämne. På tåget funderade jag på mina tre regler. De är inte 3 regler som skulle minska mina utsläpp mest, även om det är syftet. Däremot är det 3 regler, inom tre områden jag behöver se över mitt liv; transporter, vad jag äter, samt vilka naturresurser mitt liv kräver. Lägg till Bostad i den samlingen och vi har en bra översikt på en genomsnittsmänniskas utsläpp.
Därför gillar jag mina 3 regler: de handlar om olika saker i min tillvaro.
Läste för övrigt i Nordens Tidning om Nordiska Investeringsbanken som stöttat en hel del vindkraftsprojekt, och speciellt ett projekt i Danmark där tillräckligt många vindkraftverk satts upp för att tacka 4% av landets energibehov. Det är coolt! Sånt vill jag se mer av!
onsdag 15 februari 2012
Nu är det nära - 1 Vecka Kvar
Hej!
Den 22 februari rusar med stormsteg närmare verkligheten. Det som känts så långt bort. Jag har alltså en vecka kvar av allt det där jag brukar använda, sen är det radikalt förändrade vanor.
Idag testade jag på att borsta tänderna med salt, och det med blandade erfarenheter. Smaken är knappast det bästa, men det verkar fungera. Frågan är om mina tänder blir rena - ytterligare en sak att undersöka under veckan som kommer.
På listan över saker att göra finns också eget tvättmedel gjort av aska, och det ska vi väl kunna hinna med. Finns det fler bra tips på enkla sätt att ta bort förpackningar, kemikalier och annat i hemmet, vill jag gärna ha dem!
Ha en bra dag!
Den 22 februari rusar med stormsteg närmare verkligheten. Det som känts så långt bort. Jag har alltså en vecka kvar av allt det där jag brukar använda, sen är det radikalt förändrade vanor.
Idag testade jag på att borsta tänderna med salt, och det med blandade erfarenheter. Smaken är knappast det bästa, men det verkar fungera. Frågan är om mina tänder blir rena - ytterligare en sak att undersöka under veckan som kommer.
På listan över saker att göra finns också eget tvättmedel gjort av aska, och det ska vi väl kunna hinna med. Finns det fler bra tips på enkla sätt att ta bort förpackningar, kemikalier och annat i hemmet, vill jag gärna ha dem!
Ha en bra dag!
tisdag 14 februari 2012
Dubbelheten - Och glädjen!
Heej!
Uppmärksamhet är alltid lika roligt, och visar att det jag gör uppskattas av andra. Det är kul!
I dagarna skrev Elin Forsberg på sin blogg om mig och det jag skrivit till Coldplays Paradise. Sjävklart är mitt yttersta mål att förändra världen - precis som alla andra. Fast, rimligtvis kommer inga enskilda projekt, inga enskilda bloggar att göra just det. Tanken som slår mig är att det inte spelar någon roll. Precis som när jag föreläser, tänker jag att om jag kan nå en enda människa med ett budskap, sätta en enda tanke hos en människa som blir kvar, och skapar förändra - då har jag lyckats, då är mitt mål uppnått.
Igår hjälpte jag också mamma använda Skype för att ringa till vänner i Kenya. Det var så roligt att få prata med dem, och jag tror mamma uppskattade det ännu mer. Dessutom fick vi en liten rundtur i lägenheten för att se hur de lever. Kul.
Dessvärre misstänker jag att mamma och Lennart kommer att åka och besöka dem. Det är såklart häftigt, makalöst och riktigt utvecklande. På många sätt tror jag det kan vara viktigt för dem, och inte minst ge den energikick som resande och äventyr ger.
Fast samtidigt... jag kan ju inte uppmuntra min egen mamma att flyga. Jag ser nedan... och tänker att jag ska försöka blunda så mycket som möjligt.
Uppmärksamhet är alltid lika roligt, och visar att det jag gör uppskattas av andra. Det är kul!
I dagarna skrev Elin Forsberg på sin blogg om mig och det jag skrivit till Coldplays Paradise. Sjävklart är mitt yttersta mål att förändra världen - precis som alla andra. Fast, rimligtvis kommer inga enskilda projekt, inga enskilda bloggar att göra just det. Tanken som slår mig är att det inte spelar någon roll. Precis som när jag föreläser, tänker jag att om jag kan nå en enda människa med ett budskap, sätta en enda tanke hos en människa som blir kvar, och skapar förändra - då har jag lyckats, då är mitt mål uppnått.
Igår hjälpte jag också mamma använda Skype för att ringa till vänner i Kenya. Det var så roligt att få prata med dem, och jag tror mamma uppskattade det ännu mer. Dessutom fick vi en liten rundtur i lägenheten för att se hur de lever. Kul.
Dessvärre misstänker jag att mamma och Lennart kommer att åka och besöka dem. Det är såklart häftigt, makalöst och riktigt utvecklande. På många sätt tror jag det kan vara viktigt för dem, och inte minst ge den energikick som resande och äventyr ger.
Fast samtidigt... jag kan ju inte uppmuntra min egen mamma att flyga. Jag ser nedan... och tänker att jag ska försöka blunda så mycket som möjligt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)