Hej!
Till en färgsprakande vacker solnedgång slänger jag några tankar min hjärna bär på just nu.
Som många inom den kyrkliga världen vet, är fastan 40 dagar lång - men samtidigt 46. Ett blogginlägg jag hittade diskuterar varför just siffran 40 valdes, och hur religioner ofta fäster vikt vid siffror. 40 inom kristen tro anknyter bland annat till de 40 år Israels folk vandrade i öknen, de 40 dagar Jesus ska ha fastat i öknen, de 40 dagar Moses var på berget Sinai och så vidare. En hel del berättelser till siffran 40.
Dag nummer 40 inträffar på söndag den 1 april - och nej, det är inget skämt. Däremot tar inte fastan slut förrän veckan därpå, eftersom söndagar inte räknas som fastedagar i den kristna traditionen.
När jag idag åter blev intervjuad av Kyrkans Tidning svarade jag att jag skulle fortsätta genom hela fastan, det vill säga till Påskafton. Jag hade övervägt att avsluta i förväg, eftersom jag inte längre känner att jag får ut någonting mer av fastandet längre. Nu är det mer en kamp mot tiden; jag har lärt mig mycket, men motivationen är mindre och övertrampen större. Jag tummar oftare på några av mina regler.
Idag kände jag dock hur jag kan klara en sista vecka, hela vägen till påskaftons kväll och redan nu känner jag hur det är inom räckhåll. En fantastisk upplevelse och massor av kunskap rikare. Snart är jag där!
En trevlig kväll till er alla!
Visar inlägg med etikett Glädje. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Glädje. Visa alla inlägg
fredag 30 mars 2012
fredag 23 mars 2012
Glädjen i att blogga i solskenet!
Hej!
En fantastisk känsla fyller min kropp. Jag ligger på min mysiga filt, med spanskböcker i högsta hugg och solskenet som följeslagare. Kan det bli bättre?
Det är riktigt varmt i luften och solen värmer ännu mer. En sval sommarbris rufsar till mitt hår ibland. Figuren här intill beskriver bra hur jag mår inombords: riktigt ordentligt glad att våren äntligen är här!
Jag ska återgå till mina spanskböcker och njuta av den perfekta värmen.
söndag 18 mars 2012
Utsläpp från att köra och handla?
Hej!
Jag har länge gillat tanken på att matvaror körs hem till människor. Av många anledningar, faktiskt. Den viktigaste har dock alltid varit hur praktiskt det är. Jag har alltid avskytt att gå in på större Supermarkets - jag hittar ju ingenting! Så mycket varor, och så många gångar... Jag spenderar lika lång tid på själva handlandet som jag gör på att hitta varorna - och snacka om att det gör mig frustrerad. Länge har jag önskat en sökfunktion och ett enkelt klick för varan att ligga i min kundkorg. Och det är egentligen därför jag gillar hemkörning av matvaror så mycket.
Utöver det har jag alltid tänkt att det måste vara mindre utsläpp om en större bil/transport kör ut allas mat snarare än att alla ska köra till ett köpcentrum utanför staden för att handla sin mat var för sig. Där har jag aldrig hittat någon som räknat på det, och har därmed inte kunnat "bevisa" att så är fallet. Kul att jag igår hittade den här listan på Naturvårdsverkets Hemsida som har siffror på just detta. Äntligen!
Och tänk efter, visst vore det skönare att kunna göra veckohandlingen på datorn, på tåget hem från jobb? Istället för att stressa som en galning för att hinna innan Maxi stänger?
Jag har länge gillat tanken på att matvaror körs hem till människor. Av många anledningar, faktiskt. Den viktigaste har dock alltid varit hur praktiskt det är. Jag har alltid avskytt att gå in på större Supermarkets - jag hittar ju ingenting! Så mycket varor, och så många gångar... Jag spenderar lika lång tid på själva handlandet som jag gör på att hitta varorna - och snacka om att det gör mig frustrerad. Länge har jag önskat en sökfunktion och ett enkelt klick för varan att ligga i min kundkorg. Och det är egentligen därför jag gillar hemkörning av matvaror så mycket.
Utöver det har jag alltid tänkt att det måste vara mindre utsläpp om en större bil/transport kör ut allas mat snarare än att alla ska köra till ett köpcentrum utanför staden för att handla sin mat var för sig. Där har jag aldrig hittat någon som räknat på det, och har därmed inte kunnat "bevisa" att så är fallet. Kul att jag igår hittade den här listan på Naturvårdsverkets Hemsida som har siffror på just detta. Äntligen!
Och tänk efter, visst vore det skönare att kunna göra veckohandlingen på datorn, på tåget hem från jobb? Istället för att stressa som en galning för att hinna innan Maxi stänger?
 |
| Jag är lite osäker på siffrorna här, eftersom att Sverige-Thailand tur och retur bara skulle resultera i 2 200 kg CO2-ekvivalenter. Det verkar lågt, speciellt när jag jämfört de uträkningar jag gjort för mina flygresor till Sydafrika. Enkel resa var bara den ca 3 500 kg. Det spelar säkert roll hur man räknar, vilka kalkylatorer som används, vilka typer av flygplan, väder, antal passagerare och så vidare. Dock varningens finger för att den siffran är låg. |
fredag 16 mars 2012
Där fick ni, Vindkraftshatare!
Hej!
Under min cykeltur igår, cyklade jag förbi de många vindkraftverk som står här och var på Hallands landsbygd. Vackra, stora och ståtliga energiproducenter.
Kritiken mot vindkraft brukar baseras på att de 1) är fula och "förstör min utsikt" eller 2) de väsnas och stör.
Just det där med att väsnas har jag alltid varit väldigt skeptisk till. Vindkraftverk låter väl ingenting, brukade jag tänka.
Då, på en hård cykelsadel i ett kallt och blåsigt väder, någonstans mellan Varberg och Falkenberg, såg jag ett vindkraftverk på nära håll och bestämde mig för att cykla dit. Hur farligt kan det vara?
Känslan av att stå precis under ett så mäktigt och stort torn var speciellt. Och rotorbladen var mycket större än jag fått uppfattningen av.
Under rotorbladens eviga snurrande kom det såklart ljud. Någonting som viner genom luften i den hastighet som de enorma rotorbladen gjorde, skapar såklart ett ljud. Min förväntning var att de skulle låta jättemycket, eftersom kritiker minsann ska förklara för mig vilket oerhört oväsen vindkraftverken skapar.
Och jag var chockad över hur lite de lät. För att förklara det ska jag visa bilden nedan. Där skymtas en bondgård, kanske 300-400 meter bort. Bortom denna bondgård gick en vanlig landsväg med hastighetsbegränsning 70 km/h. Rotorbladen strax ovanför mitt huvud skapade ett rytmiskt och vinande ljud, men varje gång en bil passerade på vägen därborta lät den minst lika mycket - och det ljudet skulle ändå färdas ett par hundra meter innan det nådde mina öron.
Nöjt vandrade jag därifrån med det vackra rytmiska ljudet från rotorbladen som sakta dog bort. När jag kommer över åkern, och ut på vägen där min cykel väntade var de mäktiga energiproducenterna en än gång ljudlösa.
Det så kallade "oljudet" från vindkraftverk är alltså en myt och ett svepskäl.
Nu ser jag rejält fram emot nästa obildade motståndare till vindkraftverk! "Oväsen"-argumentet är krossat - och det känns bra!
Under min cykeltur igår, cyklade jag förbi de många vindkraftverk som står här och var på Hallands landsbygd. Vackra, stora och ståtliga energiproducenter.
Kritiken mot vindkraft brukar baseras på att de 1) är fula och "förstör min utsikt" eller 2) de väsnas och stör.
Just det där med att väsnas har jag alltid varit väldigt skeptisk till. Vindkraftverk låter väl ingenting, brukade jag tänka.
Då, på en hård cykelsadel i ett kallt och blåsigt väder, någonstans mellan Varberg och Falkenberg, såg jag ett vindkraftverk på nära håll och bestämde mig för att cykla dit. Hur farligt kan det vara?
Känslan av att stå precis under ett så mäktigt och stort torn var speciellt. Och rotorbladen var mycket större än jag fått uppfattningen av.
Under rotorbladens eviga snurrande kom det såklart ljud. Någonting som viner genom luften i den hastighet som de enorma rotorbladen gjorde, skapar såklart ett ljud. Min förväntning var att de skulle låta jättemycket, eftersom kritiker minsann ska förklara för mig vilket oerhört oväsen vindkraftverken skapar.
Och jag var chockad över hur lite de lät. För att förklara det ska jag visa bilden nedan. Där skymtas en bondgård, kanske 300-400 meter bort. Bortom denna bondgård gick en vanlig landsväg med hastighetsbegränsning 70 km/h. Rotorbladen strax ovanför mitt huvud skapade ett rytmiskt och vinande ljud, men varje gång en bil passerade på vägen därborta lät den minst lika mycket - och det ljudet skulle ändå färdas ett par hundra meter innan det nådde mina öron.
Nöjt vandrade jag därifrån med det vackra rytmiska ljudet från rotorbladen som sakta dog bort. När jag kommer över åkern, och ut på vägen där min cykel väntade var de mäktiga energiproducenterna en än gång ljudlösa.
Det så kallade "oljudet" från vindkraftverk är alltså en myt och ett svepskäl.
Nu ser jag rejält fram emot nästa obildade motståndare till vindkraftverk! "Oväsen"-argumentet är krossat - och det känns bra!
fredag 9 mars 2012
An update in English!
Hey!
It's been a while since I last posted in English. My face, in a big-rolling banner on the LWF Blog made me remember!
To me, it's amazing how many people who have an interest in what I write here. While talking to people, so many have been interested, come up with suggestions or ideas. I started this project because I wanted to learn how to live a regular urban life, but within the Planet's bounderies. I don't wanna be part of the problem. I wanna be part of the solution.
22nd of February I initiated a project that'll change me forever. It's been 17 days out of 40, but I've learned so much. Do you know how hard it is to buy food from a food store when you're not using plastic of wrapping? Do you know how hard it is to only eat products produced in Sweden in March?
From time to time, I've had gigantic cravings! I really want that chocolate cake, the Hamburger or Pizza my friends sometimes eat. But I've come to think of it as eating chips:
If you just eat 1 piece, it's impossible not to take another one. But if you wait for a while, say until the morning afterwards, nobody really wants those disgusting chips; the cravings disappeared. That's the way I've experienced my 40 Days of Lent. If I just put up with the cravings for a few days, they all disappear: suddenly I don't want that slice of cheese, that ordered-in Pizza, Exotic fruits that have been shipped from New Zeeland.
I have never learned this much about energi-efficiency, climate-friendly eating and living. In the future, I have so much more knowledge of what to eat, and what to stay away from.
To me, it's amazing how many people who have an interest in what I write here. While talking to people, so many have been interested, come up with suggestions or ideas. I started this project because I wanted to learn how to live a regular urban life, but within the Planet's bounderies. I don't wanna be part of the problem. I wanna be part of the solution.
22nd of February I initiated a project that'll change me forever. It's been 17 days out of 40, but I've learned so much. Do you know how hard it is to buy food from a food store when you're not using plastic of wrapping? Do you know how hard it is to only eat products produced in Sweden in March?
From time to time, I've had gigantic cravings! I really want that chocolate cake, the Hamburger or Pizza my friends sometimes eat. But I've come to think of it as eating chips:
If you just eat 1 piece, it's impossible not to take another one. But if you wait for a while, say until the morning afterwards, nobody really wants those disgusting chips; the cravings disappeared. That's the way I've experienced my 40 Days of Lent. If I just put up with the cravings for a few days, they all disappear: suddenly I don't want that slice of cheese, that ordered-in Pizza, Exotic fruits that have been shipped from New Zeeland.
I have never learned this much about energi-efficiency, climate-friendly eating and living. In the future, I have so much more knowledge of what to eat, and what to stay away from.
torsdag 8 mars 2012
Göra din egen Havremjölk! Ekonördarna på Lyckobacken
Hej!
Idag ska jag göra min egen havremjölk, så att fler dörrar i matlagningens värld öppnar sig. Jag börjar tröttna på samma typ av mat hela tiden. Med havremjölk kan jag till exempel göra egen paj - och pannkakor som jag saknat så innerligt!
Jag hittade en riktigt bra sida för instruktioner - och det är visst en ekonomisk skillnad också mellan att göra den själv och köpa den i butik. Trevligt, trevligt!
Ekonördarna på Lyckobacken heter deras blogg. Snacka om att jag är imponerad av deras saker! Underbart att se hur bra och smarta människor det finns!
Jag hittade en riktigt bra sida för instruktioner - och det är visst en ekonomisk skillnad också mellan att göra den själv och köpa den i butik. Trevligt, trevligt!
Ekonördarna på Lyckobacken heter deras blogg. Snacka om att jag är imponerad av deras saker! Underbart att se hur bra och smarta människor det finns!
onsdag 7 mars 2012
Den förlorade relationen pt2
Hej!
Igår var det handlingsdags! För mig under 40 Dagar - Inga Utsläpp handlar det till största delen om Fram Kooperativ Handel i Göteborg.
Fram ligger ett stycke ovanför Järntorget (söderut, lär det bli) och är ett föredömme inom livsmedelshandel. Ekologiska varor, mycket FairTrade, och alla möjliga basvaror - I LÖSVIKT! Himmelriket, för min del!
Jag träffade Staffan, som jobbar där, och vi hade en fin stund där vi pratade om närproducerad mat, om landsbygd, om att vi har så mycket importerad mat, trots att vi har bra mat, odlad runt knuten.
Det där samtalet med handlaren som jag köper min mat ifrån - det har jag saknat. Att veta hur min handlare tänker, att närproducerat och minskade transporter är viktigt även för dem, det betyder att halva jobbet är gjort. Jag vet att de saker jag hittar hos Fram är bra; ekologiskt, ofta närproducerad, och minimala transporter. Jag vet det redan innan jag öppnar dörren. Där kan resten av livsmedelshandeln lära en hel del.
Igår var det handlingsdags! För mig under 40 Dagar - Inga Utsläpp handlar det till största delen om Fram Kooperativ Handel i Göteborg.
Fram ligger ett stycke ovanför Järntorget (söderut, lär det bli) och är ett föredömme inom livsmedelshandel. Ekologiska varor, mycket FairTrade, och alla möjliga basvaror - I LÖSVIKT! Himmelriket, för min del!
Jag träffade Staffan, som jobbar där, och vi hade en fin stund där vi pratade om närproducerad mat, om landsbygd, om att vi har så mycket importerad mat, trots att vi har bra mat, odlad runt knuten.
Det där samtalet med handlaren som jag köper min mat ifrån - det har jag saknat. Att veta hur min handlare tänker, att närproducerat och minskade transporter är viktigt även för dem, det betyder att halva jobbet är gjort. Jag vet att de saker jag hittar hos Fram är bra; ekologiskt, ofta närproducerad, och minimala transporter. Jag vet det redan innan jag öppnar dörren. Där kan resten av livsmedelshandeln lära en hel del.
fredag 2 mars 2012
Dag 10 - Sammanställning
Hej!
En vanlig dag i 40-Dagarslivet är till ända. Positiv nyhet för idag är att jag lyckades slå rekordet för lägst påverkan från mat under en dag. 0,39 kg CO2 för all den mat jag ätit idag! Riktigt bra!
Dagens Svårighet: Oj. För första gången kan jag inte komma på en svårighet. Eller jo, att baka sinnesstört gott bröd, och samtidigt veta att till bakning + matlagning gick nästan 5 kWh på att värma ugnen. Fan, alltså!
Dagens Utsläpp:
Elektricitet: 12,52 kWh
Vatten: 45,8 liter
Mat: 0,39 kg CO2-ekvivalenter (växthusgaser omräknade i koldioxid)
Sammanlagda utsläpp av CO2-ekvivalenter: 1,52 kg
En vanlig dag i 40-Dagarslivet är till ända. Positiv nyhet för idag är att jag lyckades slå rekordet för lägst påverkan från mat under en dag. 0,39 kg CO2 för all den mat jag ätit idag! Riktigt bra!
Dagens Svårighet: Oj. För första gången kan jag inte komma på en svårighet. Eller jo, att baka sinnesstört gott bröd, och samtidigt veta att till bakning + matlagning gick nästan 5 kWh på att värma ugnen. Fan, alltså!
Dagens Utsläpp:
Elektricitet: 12,52 kWh
Vatten: 45,8 liter
Mat: 0,39 kg CO2-ekvivalenter (växthusgaser omräknade i koldioxid)
Sammanlagda utsläpp av CO2-ekvivalenter: 1,52 kg
torsdag 23 februari 2012
Hysteriskt underbart roligt!
Hej!
I fastetider som det här ska jag kanske egentligen vara allvarlig, skriva om alla hemska utsläpp världen producerar. Och det kan jag väl göra - men ibland är det också ren glädje!
Till den här videon skrattade jag hysteriskt, på det där ohejdbara viset när tårarna flyter, magen värker och halsen gör ont!
Magiskt!
Att den dessutom har kul klyschiga kopplingar i form av "Kollektivtrafik övervinner allt", eller "Bara vi vill så går det" - det är en annan sak.
ENJOY!
I fastetider som det här ska jag kanske egentligen vara allvarlig, skriva om alla hemska utsläpp världen producerar. Och det kan jag väl göra - men ibland är det också ren glädje!
Till den här videon skrattade jag hysteriskt, på det där ohejdbara viset när tårarna flyter, magen värker och halsen gör ont!
Magiskt!
Att den dessutom har kul klyschiga kopplingar i form av "Kollektivtrafik övervinner allt", eller "Bara vi vill så går det" - det är en annan sak.
ENJOY!
torsdag 9 februari 2012
Vägarna finns där, möjligheterna regerar!
Idag får Coldplays underbart flyende Elefant få symbolisera hur allting är möjligt!
Vi som mänsklighet, och jag som individ, har varit oerhört duktig på att smutsa ner vår värld. Plastförpackningar, kärnkraft, kol, och såklart den allsmäktiga oljan. Mycket bra har de gjort för våra samhällen - men på vems bekostnad?
Jag ser världen som Elefanten i videon ovan. Vi sitter fast i ett beroende, inlåsta i ett system som tvingar oss till allt möjligt. Någon gång kommer möjligheten att fly, försöka och förändra - och då kommer vi ta den.
En svår och jobbig omställning väntar oss, men en underbar framtid finns bakom horisonten!
måndag 6 februari 2012
It Starts With You - and Changes the Course of History
Australia is Great in many ways. This is one of the most inspiring and wonderful videos I've seen, from the Australian Youth Climate Coalition. Every time, it makes my skin turn into cute goose-bumps, and it gives me the courage to keep working. No matter how big, or how difficult a task - there are solutions, and we will reach them.
The last words stick to my head. Did you hear them?
"It starts with you - and changes the course of history"
Let's just say it's a really good video to watch the first thing you do in the morning. I hope your morning is as good as mine!
Now, let's change the course of history
torsdag 2 februari 2012
Cykelturen genom en mörk skogsdunge
Heej!
Jag önskar att jag hade en bild för det här. En bild jag hade kunnat förmedla till hela världen.
Ikväll cyklade jag in till Göteborg för att gå på Naturskyddsföreningens Inspirationskväll
och lyssnade på smarta Svante Axelsson. Efter fika, mingel och bra samtal, bestämde jag mig för att börja den 15 km långa cykelfärden tillbaka till Wendelsberg - klockan var mycket, och det tar en stund att ta sig hem.
Min kropp var slut efter dagen, och orkade inte riktigt lika mycket som igår. Uppför. Nedför. Brant uppför. Snö, is och glatt underlag. Väl ute på asfalt mellan Delsjömotet och Mölnlycke tittar jag upp och möts av den mest spektakulära bild. Jag cyklar på en väg som slingrar sig fram med mörka, lövlösa träd på båda sidor. Det finns inget ljus förutom min lilla cykellampa - men det är inte mörkt. Himlen var fyllt med ljust blåa stjärnor och en nästan full måne som skänkte ljus åt hela landskapet. Snön på marken bland träden reflekterade ljuset och skapade en kuslig men ändå magisk bild, som taget från ett fotografi.
I allt det där cyklar jag. Min tunga andning bilder stora rökmoln, och jag inser att det här projektet tar mig på äventyr jag aldrig någonsin upplevt annars. Det är lite opraktiskt att cykla 1h istället för att ta bussen på 25 minuter, att frysa så mycket som jag gör. Men det jag får uppleva i gengäld är så mycket mer värt.
40 Dagar - Inga Utsläpp förändrar mig. Och då har jag inte ens börjat.
Jag önskar att jag hade en bild för det här. En bild jag hade kunnat förmedla till hela världen.
Ikväll cyklade jag in till Göteborg för att gå på Naturskyddsföreningens Inspirationskväll
och lyssnade på smarta Svante Axelsson. Efter fika, mingel och bra samtal, bestämde jag mig för att börja den 15 km långa cykelfärden tillbaka till Wendelsberg - klockan var mycket, och det tar en stund att ta sig hem.
Min kropp var slut efter dagen, och orkade inte riktigt lika mycket som igår. Uppför. Nedför. Brant uppför. Snö, is och glatt underlag. Väl ute på asfalt mellan Delsjömotet och Mölnlycke tittar jag upp och möts av den mest spektakulära bild. Jag cyklar på en väg som slingrar sig fram med mörka, lövlösa träd på båda sidor. Det finns inget ljus förutom min lilla cykellampa - men det är inte mörkt. Himlen var fyllt med ljust blåa stjärnor och en nästan full måne som skänkte ljus åt hela landskapet. Snön på marken bland träden reflekterade ljuset och skapade en kuslig men ändå magisk bild, som taget från ett fotografi.
I allt det där cyklar jag. Min tunga andning bilder stora rökmoln, och jag inser att det här projektet tar mig på äventyr jag aldrig någonsin upplevt annars. Det är lite opraktiskt att cykla 1h istället för att ta bussen på 25 minuter, att frysa så mycket som jag gör. Men det jag får uppleva i gengäld är så mycket mer värt.
40 Dagar - Inga Utsläpp förändrar mig. Och då har jag inte ens börjat.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)